torsdag 6 september 2012

Ett konstant tillstånd av blöjhjärna

Foto: Rooibos; mitt livselixir.
Nu ska jag prata sömn igen. Eftersom jag är besatt av den.

Forskning visar att hjärnan fungerar sämre när man inte sover tillräckligt under en eller ett par nätter, men att andra delar av hjärnan kan kompensera för detta. Men vad sker med hjärnan när man som många småbarnsföräldrar inte har sovit ordentligt under flera år?

Jag vet baserat på egen erfarenhet. Man får åkomman kronisk blöjhjärna, efter engelskans "diaper brain". I alla fall lider jag av den. Detta tragiska tillstånd ger delvis eller total avsaknad av tankeförmåga och kreativitet. Dessutom kan man börja leta efter bilnycklarna i kylskåpet eftersom de med all sannolikhet komma att ligga där.

Efter att ha fokuserat privat forskning i hemmet på den egna kroppen så vet jag numera vad som är det bästa sömnpillret för mig i form av mat, dryck och vanor.
  1. Max två koppar kaffe per dag som kan drickas innan lunch.
  2. Inga andra koffeeinhaltiga drycker i tillägg efter lunchtid.
  3. Svart te är OK fram till kl 15
  4. Efter 15.00 bara rooibos.
  5. Ingen TV efter kl 21
  6. Ingen dryck alls efter kl 21
  7. Ingen hård träning efter 18 (haha, precis som om det skulle ske!).
Vissa människor reagerar negativt på stora måltider sent på kvällen. Det verkar jag inte ha problem med. Än. För det sker många märkliga saker med kroppen efter 40. Metabolismen sjunker, matsmältningen blir i vissa fall sämre/mer ineffektiv och många kvinnor får enorma sömnproblem när de kommer in i klimakteriet p.g.a. hormonella förändringar. Förhoppningvis är det några år tills dess, men även här kommer den att knacka på dörren.

Jag sov uselt i över femton år. Som näringsfysiolog borde jag har förstått att eftermiddagskaffet och det svarta teet på kvällen var pigghetsinjektioner som min kropp kunde klara sig utan. Men jag led tydligen av ett förstadie av blöjhjärna i det fallet; det tog mig en graviditet där jag skippade kaffet helt för att förstå hur mycket bättre jag mådde utan det.

Nu ska jag kicka igång min hjärna igen med en chockstart. Med två barn som går i skolan finns friheten att hitta på något som utvecklar ens mentala och fysiska tillstånd. Svaret i mitt fall kanske blir den intensivkurs i yoga och meditation jag anmält mig till? 

Om jag kan lära mig att tänka igen kanske jag kan komma på vad jag vill jobba med?


Hur reagerade din tankeverksamhet på att få barn? Sov du? Sov dina barn? Fungerar du annorlunda mentalt och fysiskt efter att ha fått dina barn?


1 kommentar:

  1. När jag var hemma med mitt andra barn satt jag en dag på ett fik för att få se andra människor än min familj. Lillebror ammades och jag satte mig diskret och gav honom mat. Så diskret att jag knappt syntes och fick lyssna till ett samtal där en advokat samtalade med sin klient som blivit avskedad osnyggt från sin firma pga av att han haft åsikter. Jag var helt förstummad. I min sömniga "blöjhjärna" (roligt uttryck) kunde jag knappt tänka i två led. Jag var helt imponerad av advokaten, hennes språk, hur snabbt hon talade, vad kloka saker hon sa, vilka strategier hon lade upp för den drabbade och tänkte: "Undrar om jag någonsin kommer att kunna tänka vuxet, redigt och klart igen?" Det tog ju ett tag. Men nu, nu sitter jag på universitetet och pluggar och använder mig av tjusiga akademiska begrepp och kan reflektera. Bara idag har jag bla lärt mig begreppen: inferens, centripetal och centrifugal läsning, metakognition, efferent läsning. Plötsligt insåg jag att mina diskussioner inte rör blöjinnehåll, antal amningar på vänster sida eller antal minuter jag fått sova senaste veckan... Jag tänker igen. Och det känns väldigt härligt. (Jag älskade iofs verkligen att vara bäbismamma också.) Omnia tempus habent.

    SvaraRadera